Blogg

Här har det varit full fart hela helgen!

I lördags morse klev vi upp tidigt precis som vanligt. Det ovanliga var att hela familjen hängde på. Vi fick mat och människorna åt och sen skulle vi åka bil. Alla mina kompisar fick åka i sina burar bak i medan jag fick plats i framsätet. Det finns tre säten där så med sele på kunde jag åka säkert.  

Vi åkte ganska länge och det visade sig att det var tävlingar för whippetar. Dirham och Zorro skulle springa sitt första licenslopp. Många gånger under dagen sprang det hundar i en hiskelig fart på en gräsmatta. Alla var jätteduktiga och alla fick pris! Själv fick jag massor med uppmärksamhet. Många som jag inte känner klappade och gosade med mig. Det var så mysigt. Emellanåt fick jag mat och vilade i lugn och ro. Hemresan kommer jag inte ihåg för då sov jag mest hela tiden.

IMG_20190518_183358_BURST002  IMG_20190518_183846_BURST002

Så här trött var jag när vi åkte hem

Söndag förmiddag var bara jag med mina människor till racebanan. Patrik hade sin dotter Cecilia med sig, Hon är tio år tror jag. Hon tycker om mig och jag fick vara hos henne en lång stund. Hon är så snäll. Vi var under fikabordet och jag låg på rygg för det var så skönt när hon pysslade med mig.

Puss och kram från Rico

 Norrköping Whippet Race 2019-05-18

Dirr norr  Zorro norr

 

              C-final                                                                 D-final
              1 Hannemoon HM Magneto 9,29                            1  Tre Hjärtans Birger 9,42
              2 Moneystep's Dirham 9,35                                    2 Miraqulix LL Dark Moon 9,42
              3 Flodaskogens Grozz 9,38                                    3 Tre Hjärtans Börje 9,48
              4 Miraqulix LL Don't Be Cruel 9,48                         4 Staying Power van de Waterram 9,52

 


Ny säsong

Så var det dags igen. Årets första tävling avklarad med fina resultat. Dirr och Zorro i samma lopp vilket resulterade i en överst på pallenplats.

Fliken rundbana resultat är uppdaterad.


Rocklunda

Att hon människan aldrig fattar. Jag tycker inte om inomhusutställningar. Det ekar och låter hela tiden. Då vill jag inte vara med. Sen att stå på bord och bli klämd och petad på är inte kul alls. Domaren försökte nog vara snäll men när jag har bestämt mig för att det här är besvärligt så är det bara så.

Sura hälsningar från Java


Smulan

Smulan har haft lite besvär av sin rygg men blev betydligt bättre med hjälp av medicin och rehab. Förra veckan var det dags för återbesök och hon fick då en till injektion och även ny medicin. Hon blev ändå bättre och ägnade en stor del av nästa dag till att ta hand om Rico. Hon putsade och tvättade och höll på så den lille var ständigt blöt någonstans på kroppen. Dagen därpå var hon liten loj och ville inte riktigt vara med. På söndagen ville hon inte längre gå de få trappsteg som går ner på gräsmattan utan vi fick bära henne både upp och ner. Måndag morgon var vi helt överens om att tiden var inne för att låta henne somna in. Vi människor har ju den ”förmånen” att vi kan låta avsluta ett hundliv när det inte längre är sunt och värdigt.

Oändligt sorgligt och med många tårar var vi med henne till sista andetaget. En fantastisk tid har vi haft tillsammans med en älskad kompis.


En till!

Så har vi blivit flera igen. Inte helt enkelt att komma till en så brokig flock. Så här har vi uppfattat fyrbeningarnas reaktioner;

Bagheera; Jaha en till. Bryr mig inte så mycket bara jag får sova under min filt

Cooper; Skäller mycket i vanliga fall. Skäller jättemycket och undrar vad det är

Dirham; En lugn norrlänning som ser förundrat på ”den där” och håller sig gärna undan

Zorro; Far som en galning och skäller och hoppar. År helt fascinerad av bäbis. Han vet inte riktigt hur han ska hantera situationen

Smulan; Tittar med trött blick på den nya. Inte en till. Är ändå lite nyfiken så länge Rico är stilla. (Vilket inte händer så ofta)

Java: Anser att den nya nog är ett litet djur som behöver vallas vilket inte är populärt hos oss tvåbenta.

För övrigt är Rico en glad kille som äter bra, sover korta stunder, leker med sina valpsäkrade saker och har ett stort intresse för trädgårdens löv och pinnar. Första natten bestämde han sig för att sova på golvet bredvid min madrass. Dock kom han snart underfund med att det är mysigare att sova på mattes kudde. Kanske lite bortskämd men vad gör man inte för en go bäbis. De med fyra ben blir mer och mer införstådda med att han ska vara hos oss. Vi tvåbenta är så glada för att ha honom. Allt går åt rätt håll!

  IMG_5294    IMG_5296    IMG_5297

  

         IMG_5290     IMG_5303

Men ... vad är detta? En Berger som inte är färgäkta?

Jodå en liten svart Berger som så smått börjat bli grå som är hans färg som vuxen 


Här händer det saker ska ni tro.

Det är något konstigt och farligt på gång. Sånt känner vi fyrbeningar. Kolla in tyglådan på första sidan. Vad ska den vara till? Eller hemska tankar vem ska den vara till? En dag förra veckan var de borta jättelänge. När de väl kom hem kände vi en bekant lukt men ingen kunde komma på vad det var. Dom tisslar och tasslar men vi får inte veta någonting. Får man göra så här när man har ansvaret för oss. Vi funderar på att strejka eller i alla fall protestera på ett eller annat vis.

Hälsningar från Smulan  IMG_5222 taleshund för flocken

 


Det var synd om mig!

För några dagar sedan fick jag ont. Jag var kissnödig hela tiden men det kom inget kiss. Vi åker till Strömsholm sa min människa. In i bilen och jag gnällde nästan hela vägen. När vi kommit in till det där stället visade det sig att det var ett ställe som luktar fara men jag var tvungen att följa med in.

Efter en stund kom det en som jobbar där och hon började klämma på mig! Vad tror ni mig människa gjorde? Just det, ingenting. Hon som ska ta hand om mig lät en helt främmande människa klämma mig i ljumskarna och på magen.  Men jag hittar ingen urinblåsa sa hon som klämde. Den borde ju vara full om han (dvs jag) inte kan kissa. Snart kom det en människa till och konstaterade samma sak. Dom båda ställde diagnosen urinvägsinflammation. Då känner man sig kissnödig hela tiden men det kommer inte ut nåt. Det gör jätteont!

Åh vad skönt sa matte jag trodde det var stopp helt i kisseriet. Kan hon säga som slipper ha ont. Vi ger medicin nu så kan ni hämta ut tabletter på apoteket. Sen vill vi ha in ett urinprov i morgon. Verkar som om det börjar bli dags att slippa det här stället. Men nej, det återstod en liten detalj; medicinen. Sköterska kom in med inte bara en utan två sprutor. Hon stack mig i nacken och jag skrek för det var hemskt. Sen gjorde hon om proceduren med nästa spruta och då skrek jag ändå mer. Tänk att min människa som jag tycker så mycket om kan utsätta mig för detta. Nåväl när detta var över fick jag äntligen gå ut därifrån. Vi kom hem sent och alla fyrbenta ville sniffa på mig. Äntligen fick jag krypa ner i soffan hos husse. Han är snäll han.

IMG_4914

Puss och kram från Zorro!

 


Träning

Jag börjar bli gammal säger mina människor. Vet inte om jag håller med, kanske bara lite mera bekväm. Lite stel i ryggen är jag ju men inte så det stör, tycker jag. Men, jag får som vanligt inte som jag vill. Nu har dom skaffat ”många gånger-kort” hos ReDog. Så här går det till en gång i veckan; vi kommer till mottagningen och sitter i väntrummet. Människorna sitter i soffan och jag sitter under densamma. Jag vet att jag inte slipper undan men det känns i alla fall bättre att jag protesterar på mitt vis. Så är det dags att gå in till Anna. Jag tycker om henne för hon är väldigt snäll och mysig men jag tycker inte om allt runtomkring. Anna använder nåt som heter laser och det gör inte ont utan killar bara lite när hon kör den. Sen har jag suttit på en dyna som vibrerar och äntligen har det varit slut. Nu har det hela förändrats. Först laser och sen en balja. Och inte vilken balja som helst! Det kommer vatten underifrån och slutar inte förrän jag har vatten ända upp till magen! Tro inte att det är färdigt med det. Nä, nu börjar botten på baljan att röra sig. Sen får jag gå där en lång stund. Vilken förnedring. Att gå i en balja med vatten för att jag ska slippa ha ont i ryggen. Det hela avslutas med att sitta på en dyna som vibrerar. Detta ska jag utstå en gång i veckan. Vilka människor jag har!

Kramar från Smulan

IMG_0009  IMG_0014

Bevis på det jag får vara med om varje vecka

 

 


Nu är det inte roligt ……

Familjens tvåbeningar är sjuka. Husse har varit sjuk hela veckan och nu börjar även matte att snörvla och hosta. Ute är det jättehalt så det är svårt att gå. Vad innebär det för oss på fyra ben tror ni? Det händer nästan ingenting. Vi får gå ut i trädgården tillsammans med människorna som halkar omkring och tjatar på oss att vi ska kissa. Där går min gräns. Jag kissar när jag vill och inte på kommando! Smulan, som har ont i ryggen, får i alla fall lite uppmärksamhet för hon ska ha massage varje dag.

Idag har hon människan kommit på att vi har flera spel. Hundspel. Hon mixtrar och har sig och vi hör att det låter om plåtburken där det finns godis. Vad ska hända nu?

Jag var först. När jag kom ut i tvättstugan fanns en träplatta på golvet. Kände igen den men kom inte riktigt ihåg vad det handlade om. Det luktade gott men jag såg inget som gick att äta. För att göra en lång historia kort. På brädan fanns små träbitar och dom skulle jag ta bort för under fanns godiset. Nu gällde det att vara finurlig. Efter att ha sniffat utan något resultat gick jag upp på brädan och när jag vände mig ramlade flera av träbitarna. Enligt människan så ska jag ta bort träbitarna med tassen eller käften men varför krångla till det? Jag är smartare än så! Jag röjer runt på träplattan så bitarna flyger och så är mitt uppdrag klart!

Hälsar Java

red-nose[1]Ungefär så här ser dom ut båda två

 


Julafton 2018

Ingen jul är den andra lik men detta år blir det så annorlunda. Flocken är så mycket mindre. På bara ett halvår har Molly, Oscar och Cleo lämnat oss. På alla vis dramatiskt och chockerande. De fyrbenta som är kvar börjar återgå till sitt vanliga härjande och lever i nuet. Vi med två ben önskar att vi kunde göra detsamma men tårarna har inte tagit slut än. Vi måste ändå se framåt för som ett kinesiskt ordspråk säger: ”att ta in ett husdjur i hemmet medför också att släppa in sorgen”.

        IMG_5126                Oscar                        Cleo startsida

 

Vi önskar er alla en skön och fin ledighet under helgerna.

Jörgen och Birgitta


Tiden går och plötsligt händer något man inte förstår ……

 November har varit en ganska grå och tråkig månad. Inte speciellt mycket aktiviteter utan whipparnas favoritsysselsättning har varit att sova i soffan gärna med en mjuk filt.

Nåväl, igår den 4 december sken solen en liten stund och vi tog en promenad. Inte så uppskattat men när vi kom hem skulle vi gå till vår inhägnade baksida för att de skulle få röra sig lite i egen takt.  Smulan, Cleo och Java skuttade iväg. Alla tre åt var sitt håll. Cleo sprang nerför stigen mot gräsmattan när hon plötsligt snubblar, slår runt något varv och blir liggande. Hon skriker panikartat och jag ser att hon inte kan resa sig. Bakbenen hänger slappt när Jörgen lyfter upp henne. Snabbt in med övriga hundar och vi kastar oss i bilen för transport till ReDog. Veterinären gör en snabb undersökning och ger en första smärtlindring. Alternativen är att åka till Strömsholm för magnetröntgen och eventuell operation som i så fall ska följas av en lång rehabtid. Vi bestämmer oss snabbt att hon ska få somna in. Igår eftermiddag somnade hon och det var ändå skönt att se att hon inte hade ont längre. Vi har inte riktigt tagit in att hon inte är med oss. De fyrbenta förstår att något är fel och märker ju att vi är ledsna. Flocken blir aldrig sig lik igen, utan vår lilla ”mistlur”

 


Slut för i år

Igår kom Anders på förmiddagen och då visste vi att det var spring på gång. Vi skulle till Åkers igen. Det var massor, verkligen massor med hundar som var anmälda. I programmet fanns nästan hundra startande uppdelade på 22 lopp! Jag skulle springa i lopp 2 och Dirren först i lopp 17 så det skulle bli en lång dag sa husse. Vem bryr sig när det finns varma gosiga täcken, en skön bil och en vattenskål. Med jämna mellanrum fick vi gå en sväng och sniffa in magiska dofter.

För mig gick det jättebra för jag vann. För Dirren gick det bara lite jättebra. Husse sa att han kroknade på slutet men att han var jätteduktig ändå. Fattar inte vad det betyder men bara husse är nöjd så är allt bra. Vi kom inte hem förrän det var mörkt så det var nog ganska sent. Vilken tur att vi fick mat innan vi startade hemresan.

Nu har vi kalltväderuppehåll. Det betyder att vi inte ska springa på banan så länge det är kallt och hårt i backen. Tror att vi måste springa lite på band ibland för att hålla igång musklerna. Sen blir det korta promenader när det kommer vita saker uppifrån. Människorna kallar det för snö och det är ganska kul att hoppa i och jaga flingorna. Inte för länge bara för det blir väldigt kallt för våra tassar. Det mysiga med snö är att braskaminen ofta är igång. Vi med fyra ben har en stor Bia-bädd framför kaminen och där kan faktiskt alla husets Whippar få plats, samtidigt!

Kramar från Zorro 

Glöm inte att titta på fliken rundbana resultat!


En lång dag!

I lördags var bara Dirren och jag med till springbanan. Vi åkte i dem lilla bilen för husse tyckte att det skulle bli för kallt för oss i den andra bilen. Cooper fick stanna hemma så jag anade att det var tävling på gång. Mycket riktigt så parkerade vi vid Åkers kanal. Det blev en lång dag, för alla från klubben behövde hjälpas åt med promenader, starter och hämtningar. Jag tror att människorna sprang nästan lika mycket som vi. Hur det gick? Tja, så där för oss båda fast Dirren var bättre än mig. Vill ni veta så står det som vanligt under fliken resultat.

Puss och kram från Zorro

 


En gång till ........

Idag var det dags igen. Hon ger sig aldrig min människa. Vi åkte på förmiddagen med ryggsäck och bur. Då vet jag vad som väntar.Jag var noga med att komma ihåg var vi parkerade så jag visste att jag fick följa med hem. Försökte flera gånger leda människan åt rätt håll. Det funkade inte. Vi satt i ett ridhus och det hände inte speciellt mycket och länge väntade vi. Tänk så dumt när man kan göra andra roligare saker. Utanför sprang stora otäcka fyrbeningar som frustade och sparkade. De kallas tydligen för hästar. Strunt samma otäckt var det i alla fall,
 
När vi äntligen fick komma in i ringen så fick jag träffa en man som heter Jens Myrman. Utställningen var inofficiell men han Jens är officiell domare för såna som mig. Förstår
inte riktigt vad det är för skillnad men han var ganska mysig!
 
Människan fick en rosett som betyder att jag fick hederspris. Sen skulle jag visa mig tillsammans med bästa hane. Då fick människan en gul och röd rosett. Det betyder tydligen att jag var finast. Konstigt, för killen som fick en grön och vit rosett har ett cert från officiell utställning. Tro inte att det var färdigt med det. Sen blev det nåt som heter Gruppfinal. Åtta raser var med i den finalen. Efter en stund började domaren gå runt och tackade flera stycken men han hoppade över mig och min människa! Vi var fyra kvar och på fjärde plats kom ........ inte jag. På tredje plats kom ...... inte jag. Sen var det jag och en liiiiiten spets kvar. Vi fick gå runt ett varv i ringen och sen fick jag den blå platsen så tydligen vann den där lilla saken. Matte såg väldigt konstig ut. Hon stirrade på domaren. Jag tror att hon fick någon form av kortslutning i skallen. När hon ringde hem till husse snörvlade hon. Undrar om hon blev akut förkyld? Hela vägen hem sjöng hon med hög röst tillsammans med Tommy Körberg. Jag behövde sova men det var lönlöst!
Kritiken finns som vanligt under fliken utställning resultat
 
Puss och kram från Java
 
IMG_5208
Resultatet blev tre rosetter
hederspris, bäst i rasen och tvåa i gruppen
 


Snart är det slut!

Säsongen börjar gå mot sitt slut och nu är det bara två tävlingar (20 och 27 okt) och några träningar kvar.

Igår var det tävlingar på Åkers och båda pojkarna startade. Dirham i lopp 10 och Zorro i lopp 11.

Hur det gick? Titta under fliken rundbana resultat.

 


Lekstund

Ibland åker vi till hundklubben. Där träffar jag ofta någon kompis som jag får leka med. Men tro inte att det bara är lek och stoj. Först ska vi träna säger min människa. Vi, eller snarare hon leker utställning med mig som övningsobjekt. Hon har fortfarande inte gett upp hoppet att jag ska tycka att det är kul. Det gör jag inte. Förra gången fanns det underbara lukter! Jag var tvungen att sniffa hela tiden och hade inte alls tid med ”gå fint” övningar. Människan gav upp, eller egentligen var det jag som vann men det där är lite känsligt och jag vill ju inte att hon ska bli ledsen. Efter en stund fick jag leka med Sanna. Hon är en Basenji och vi jagar varandra över hela området. Ibland jagar jag och sen byter vi så hon får jaga mig. Sen brottas vi också och så låter vi så mycket vi orkar. Det är kul att träffa en busig kompis!

20180821_132303          20180821_132258

Våra människor tycker att vi härjar för mycket

20180821_131818 20180821_132002

Nu börjar vi tröttna och det är dags för paus

Kram från Java


En till!

En till vadå? En rosett från rundbanan i Örebro. Jag fick vänta jättelänge för jag skulle springa i sista loppet. Jädrans vad jag hade tid att ladda! Det gick jättebra för jag var först över mållinjen och sen snodde jag trasan. Husse fick ta loss den från maskinen och sen fick jag bära den när vi defilerade. Det är sånt man får göra när man kommit först i ett lopp. Jag fick gå med min fina trasa och visa alla att jag hade fångat den. Trasan var vit från början men när jag fick tag i den var den blöt och sandig men vilket kap!

20180902_161543  Zorro Öre

Jag släpper INTE trasan! Jag har ju själv fångat den. Du har ju en sax det är fusk!

Zorro öre 2

2 GH Girlpower, 1 Staying Power, 3 Gozzen, 4 Soda Chic

 

Dirham? Ja han var inte på gång alls i går. Näst sist i sitt lopp men han var duktig ändå sa våran husse.

Puss och kram från Zorro

Resultaten som vanligt under fliken rundbana


tävlingsdags igen

Söndagen den 26 augusti var det meningen att hela familjen skulle följa med till Alingsås. Det var dags för rundbanetävlingar. Eftersom det var över 90 (!) hundar anmälda valde vi att dela familjen och bara Cooper, Dirham och Zorro följde med husse. Det var en evig tur eftersom utflykten tog totalt 14 timmar! Först vid 23-tiden var de hemma igen. Det var inte Dirhams dag, han sprang i mål som sista hund i sitt lopp. Mycket bättre gick det för Zorro som passerade mållinjen som etta.

Resultaten finns som vanligt under fliken rundbana.

Alingsås 180826

2 Sweet Poppy, 1  Staying Power, 3 Gozzen

 

 


Jag som är så snygg?

Jaha så var det dags igen. Att hon aldrig lär sig. Jag är snygg så är det bara. Varför ska jag behöva visa upp mig för främmande människor. Jag har börjat vänja mig men vad hände den här gången? Vi var tolv hundar som skulle vara med. Flera av oss fick en riktigt konstig kritik. Min kompis som bara behöver ett cert till för att bli champion fick lika dålig kritik som jag. Bara för att vi inte tyckte om domaren utan att vara dumma på något vis så åkte vi och en till ut med omdömet good. Man kan ju inte tycka om alla som ska peta på oss.  Jag såg att min människa blev lite ledsen men hon sa att jag var finast i alla fall. Kanske jag slipper såna här knasigheter i fortsättningen.  

Kritiken står under fliken resultat utställning.

Kram från Java


Bullertillställning

Igår åkte vi tidigt min människa och jag. Förstod av packningen att det var dags för en sån där tillställning där jag ska bli tittad och klämd på.

Efter en hel evighet kom vi fram och jag reagerade så fort vi klev ur bilen. Det lät. Det lär väldigt mycket. Nästan hela tiden. Bullret kom från himlen men jag såg inget som var på väg att ramla ner? Tillställningen var utomhus och min människa sa att det var bara några kilometer till Arlanda. Jaha, och vad betyder det? Att det ska ramla ner saker på oss eller? Förklaringen var att Arlanda är en flygplats där det startar och landar stora plåtlådor hela tiden. Vi var på utställningen i några timmar och hela tiden detta oljud. Mannen som tittade och klämde på mig verkade snäll men jag ville inte se söt ut. I detta buller tänker jag inte visa mitt söta ansikte utan blängde på honom och fällde ner öronen. Trots det så fick jag excellent och ck! Vid bedömningen hörde jag att han sa till matte att flera hundar visade obehag för oljudet från flygplatsen. Det visar bara att jag är en klok och förståndig hund. Vill aldrig mer vara på bullertillställning.

Kram Java

 


«november 2018»
tiontofr
01020304
05060708091011
12131415161718
19202122232425
2627282930